Adolf Fredrik - UNIKT provmynt - 1 Öre SM utan årtal (1756)
Adolf Fredrik - UNIKT provmynt - 1 Öre SM utan årtal (1756)
Det årtalsösa myntet finns upptaget som provmynt (nr 188) under Adolf Fredrik i Sveriges mynt 1521-2021 (SM) med tillägget ”1756?”. Kvalitet 1/1+, 13.78g, ca 30mm
Artikel av Bengt Hemmingsson
För några år sedan kom ett märkligt kopparmynt ut på samlarmarknaden. Det rörde sig om ett årtalslöst 1 öre sm, präglat i Avesta under Adolf Fredriks (1751-1771) regering. Efter en noggrann besiktning av myntet kunde alla misstankar om åverkan på myntet efter präglingen avfärdas. Det rör sig således om ett mynt som präglats och släppts ut i cirkulation innan dess att årtalet punsats in i frånsidesstampen.
Frågorna om när och varför myntet präglats uppstod naturligt nog därefter. En förhållandevis begränsad myntning av 1 öre sm utfördes år 1751 i Avesta, efter det att myntens nya utseende fastställts i samband med tronskiftet samma år. Någon prägling av denna valör ägde inte rum under de följande åren och den 23 juni 1754 utfärdades en kunglig resolution om upphörande av så kallade enkla slantars myntning (enkel slant = 1 öre sm; dubbel slant = 2 öre sm). Förbudet mot prägling av 1-ören gällde även silverörena, men i maj 1756 fick Rikets ständers bank ett tillstånd att prägla en post dylika för att täcka bankens egna behov.
Några 1 öre sm i koppar kom dock inte att präglas igen förrän under år 1758, av de bevarade myntens årtal att döma. August Wilhelm Stiernstedt påstår i sitt verk över den svenska kopparmyntningen att Bankens tillstånd gällde kopparören, men det stämmer inte. En granskning av originalhandlingarna visar att det rörde sig om silverören. Under perioden 23 juni 1754 till 20 juni 1758 var således präglingen av 1 öre sm förbjuden i Avesta. När Banken ville prägla silverören år 1756 opponerade sig kammarrådet Lorens Jacob Adlerstedt (1699-1756). Han hävdade att en sådan myntning var ”alldeles betänklig och stridande mot regeringsformen”, eftersom en kunglig resolution utfärdats mot valörens prägling år 1754. Frågan var således kontroversiell och känslig.
Det årtalsösa myntet finns upptaget som provmynt (nr 188) under Adolf Fredrik i Sveriges mynt 1521-2021 (SM) med tillägget ”1756?”. Detta antagande om präglingsåret baserade sig dock på den tolkning som Stiernstedt gjorde beträffande Bankens tillstånd att prägla 1-ören 1756, dvs. att det rörde sig om kopparören. En prägling av årtalslösa dylika skulle ju kunna ha varit ett sätt att komma runt det existerande förbudet mot tillverkning av 1-ören. Den 20 juni 1758 avgick dock ett kungligt brev till Kammarkollegiet, vari befalldes om en myntning av 300 skeppund koppar; 2/3 skulle slås i 1-ören, 1/3 i 2 öre sm. Den 11:e i påföljande månad instruerades myntinspektoren Kiönman i Avesta av Kammarkollegiet att verkställa myntningen.
En stampundersökning av bevarade exemplar av 1 öre sm 1758 gav ett intressant resultat. Det visade sig att det årtalslösa myntet är stampidentiskt på både åt- och frånsidan med existerande 1 öre sm 1758, dvs innan årtalssiffrorna punsats in i stampen (Fig. 1-2). Frånsidan har därefter också använts tillsammans med en ny åtsida (Fig. 3), som i sin tur går att koppla vidare med ytterligare en frånsida (Fig. 4). Försämringen av frånsidesstampens skick går också att spåra när man jämför avtrycken mellan 2 och 3, se bland annat R i ÖR. Det årtalslösa myntet skulle således höra hemma alldeles i början av 1758 års serie, sannolikt som ett provmynt innan den fortsatta präglingen av 1 öre sm bestämdes den 11 juli samma år. Varför det släpptes ut i cirkulation lär vi aldrig få veta; under alla omständigheter är det än så länge unikt och ej tidigare uppmärksammat.
Källor och litteratur:
Kammarkollegiet, kansliet: Ankomna kungliga brev 1756, EIa1 vol. 140 fol. 200-201 (Kammararkivet).
Carlberg, D.; Hemmingsson, B. & Wijk, M.: Sveriges mynt 1521-2021 (2022).
Stiernstedt, A. W.: Om kopparmyntningen i Sverige och dess utländska besittningar.
Kongl. Vitterhets Historie och Antiqvitets Akademiens handlingar 23 (1863), s. 386-387.