Uno Berg (1909–2001) – En massiv bronsmedalj och en underskattad sällsynthet - Vinnare av 17 VM-medaljer, deltagare i OS 1948 & 1952, vinnare av Mannerheimtrofén 1947

1 500 kr

Uno Berg (1909–2001) – En massiv bronsmedalj och en underskattad sällsynthet - Vinnare av 17 VM-medaljer, deltagare i OS 1948 & 1952, vinnare av Mannerheimtrofén 1947
Bronsmedalj. 155,23g, 70mm, randprägling: "SPORRONG". Kvalitet 01/0. Modellerad av konstnären David Wretling 1981. Denna medalj ingår i serien av Svenska Dagbladets riksskyttetävlingars större och betydligt sällsyntare utgåvor. På marknaden förekommer normalt sett endast varianter med den mindre diametern (43 mm). Denna mer substantiella serie utgör därmed en underskattad pärla med numismatisk och historisk potential.

 

Åtsida

Motivet utgörs av Uno Bergs vänstervända profilbild i en detaljerad och distinkt relief. Längs medaljens nedre kant löper den versala omskriften "UNO BERG MÄSTERSKYTT CENTRALGESTALT". Ordet "Centralgestalt" är med stor sannolikhet en medveten ordlek som anspelar på hans långvariga representation för Stockholms Centrala Skytteförening. Nedtill, vid halsavskärningen, återfinns gravören David Wretlings signatur samt årtalet "-81".


Frånsida
I centrum avbildas ett stiliserat, uppåtriktat armborst, vilket utgör en stark historisk symbol för frihet och det svenska frivilliga försvaret. Ovanför armborstet vilar Lilla riksvapnet med tre kronor inneslutet i en rektangulär form. På var sin sida om armborstet står årtalet uppdelat som "19" och "81". Längs den yttre kanten löper omskriften "SVENSKA DAGBLADETS RIKSSKYTTETÄVLING".


En legendarisk idrottsman och det svenska amatöridealet
Uno Hilding Berg, född 1909 i det idrottstäta Borlänge och avliden 2001 i Halmstad, kom att bli en av de absolut mest inflytelserika gestalterna under den svenska skyttesportens historiska guldålder. Borlänge utgjorde vid denna tid en extraordinär inkubator för svensk elitidrott, och Berg fostrades i en miljö där skytterörelsen sågs som en vital del av nationens försvarsförmåga. Hans framgångar vilade uteslutande på strikta amatörideal, personligt driv och en stark klubbgemenskap, vilket står i skarp kontrast till dagens massiva och statsunderstödda idrottssatsningar. Som aktiv elitidrottare representerade han under sin storhetstid Stockholms Centrala Skytteförening och därefter F. Hjortskyttarna. Inom det extremt krävande fältskyttet var Berg en djupt respekterad motståndare som ofta refererades till som en "haj", känd för sitt enorma psykologiska övertag och sin isande nerver i avgörande moment.


Internationell hegemoni och makalös precision
Bergs idrottsliga meritlista saknar motstycke. Nationellt dominerade han Svenska Mästerskapen och lyckades med bedriften att skjuta det teoretiska maximiresultatet 400 poäng i 50 meter liggande skytte under både 1953 och 1957. Detta krävde en sällsynt fysiologisk konditionering och visuell anpassningsförmåga när kroppen åldrades. Internationellt säkrade han hela 17 medaljer (varav sju guld) vid Internationella Sportskytteförbundets (ISSF) världsmästerskap. Framgångsvågen inleddes vid hemma-VM i Stockholm 1947, där han bland annat var med och vann den anrika Mannerheimtrofén. Vid VM i Buenos Aires 1949 tog han individuellt brons på 50 meter frigevär genom att skjuta fenomenala 398 av 400 poäng, ett resultat som var identiskt med guld- och silvermedaljörernas och som endast fick skiljas åt genom att studera antalet innerträffar.


Berg representerade även Sverige vid två olympiska spel. I London 1948 slutade han på tionde plats i 50 meter miniatyrgevär (liggande) med 595 av 600 poäng under enorm press. Vid OS i Helsingfors 1952 kom han på en imponerande sjunde plats i den fysiologiskt brutala helmatchen (tre positioner, 120 skott) med 1158 poäng, där hans obrutna fokus i den stående positionen säkrade topplaceringen i ett extremt tufft internationellt fält.


Arvet som vapenteknisk pionjär
Utöver sina enastående prestationer på tävlingsbanan lämnade Berg ett ovärderligt avtryck som teknisk visionär och vapenutvecklare. När det svenska armégeväret m/96 började bli omoderniserat under det tidiga 1960-talet inkallades Berg till ett expertkonsortium. Tillsammans med bland andra Björn Zachrisson och Erik Wallberg fick han i uppdrag att utveckla ett helt nytt tävlingsvapen.


Genom att kanalisera sin idrottsliga, biomekaniska förståelse för muskelspänning, andningskontroll och rekylmekanik bidrog han fundamentalt till skapandet av det ikoniska geväret Carl Gustaf 63 (CG 63). Vapnet utrustades med en tung kallhamrad pipa, en ergonomisk valnötsstock och moderna dioptersikten. Tillsammans med den noga optimerade patronen FFV Expert, som uppvisade extremt liten spridning (ett D100-värde på under 16 millimeter), orsakade systemet ett ballistiskt paradigmskifte. Vapnet blev inte bara svensk standard, utan omfamnades av skyttar från 27 nationer vid de militära världsmästerskapen i Wiesbaden 1966. Att Uno Berg hedrades med en personlig, massiv porträttmedalj bekräftar hans unika ställning: en atlet som drev sin egen förmåga till det absoluta yttersta och därefter drev hela sportens teknologiska fundament framåt.