1851 års världsutställning i London - Underbart arkitektonisk medalj i superb kvalitet
1851 års världsutställning i London - Underbart arkitektonisk medalj i superb kvalitet
Tenn, kvalitet 01, med underbart prooflike präglingsfinish, 13.89g, 38mm. Utgiven till The Great Exhibition of the Works of Industry of All Nations, mer känd som Världsutställningen i London 1851.
Åtsida
Crystal Palace, det ikoniska glaspalatset konstruerat i Hyde Park specifikt för utställningen. Med texten obvanför: "THE BUILDING AT LONDON FOR THE INTERNATIONAL EXHIBITION 1851". På avskärningslinjen: "J. PAXTON ESQ. ARCHITECT." och "ALLEN & MOORE. C." Nedre delen visar två bevingade putti på var sida om en krönt medaljong med profilbilder av prins Albert och drottning Victoria).
Frånsida
Visar en intriörbild av utställningshallen. På avskärningslinjen: "ALLEN & MOORE". I nedre fältet: "EXPOSITION 1851"
Världsutställningen i London 1851 – En triumf för teknik och framtidstro
Den 1 maj 1851 öppnade världens första internationella utställning i Hyde Park, London. Evenemanget gick under namnet The Great Exhibition of the Works of Industry of All Nations och kom snabbt att symbolisera en ny era av industri, vetenskap och globalt samarbete. Bakom initiativet stod prins Albert – drottning Victorias gemål – i samarbete med reformatorn Henry Cole och andra medlemmar av Kungliga sällskapet för konst, industri och handel.
Utställningen var ett svar på den franska industriexpositionen 1844 och syftade till att visa världen Storbritanniens tekniska och industriella överlägsenhet. Samtidigt ville arrangörerna inge hopp om fred och framsteg efter två decennier av politisk oro i Europa.
För att husera utställningen uppfördes en banbrytande byggnad: Crystal Palace. Ritad av Joseph Paxton och byggd på bara nio månader, bestod den av gjutjärn och glas – en konstruktion lika mycket konstverk som teknologiskt under. Med sina 563 meter i längd och 138 meter i bredd var palatset en arkitektonisk och ingenjörsmässig triumf. Dess ljusa inre rymde både träd, statyer och arbetande maskiner, som symboliserade människans seger över naturen.
Inuti kunde besökarna vandra bland montrar från hela världen. Man kunde se allt från mikroskop och symaskiner till koloniala råvaror, konstföremål och vetenskapliga instrument. I en särskild klass demonstrerades hela tillverkningskedjan för bomull – från spinning till färdigt tyg. Här visades också George Jennings’ revolutionerande spoltoaletter – världens första offentliga.
Bland de sex miljoner besökarna fanns både kungligheter och kulturpersonligheter som Charles Darwin, Karl Marx, Charles Dickens och Charlotte Brontë. Den unge William Morris vägrade däremot gå dit – han ansåg att utställningens smak var för dålig.
Utställningen gav ett stort ekonomiskt överskott på 186 000 pund (motsvarande över 33 miljoner pund i dagens penningvärde). Dessa medel användes till att grunda Victoria and Albert Museum, Science Museum och Natural History Museum – alla belägna i det område som kom att kallas Albertopolis. En del av vinsten gick också till ett forskningsstöd som ännu idag delar ut stipendier.
Alla var dock inte imponerade. Kritiska röster, bland dem den konservative kung Ernst August I av Hannover, fruktade att massans samlingar kunde urarta i revolution. Farhågorna kom dock på skam – evenemanget blev en folkfest.
Idag ses Världsutställningen 1851 som en symbol för den viktorianska eran. Den tjocka katalogen med stålstick utgör än i dag en ovärderlig källa till tidens formgivning och tekniska ambitioner. Prince Albert hedrades med ett praktfullt minnesmärke bakom Royal Albert Hall – ett monument över ett ögonblick då framtiden tedde sig ljus, tekniken allsmäktig och världen enad i framstegens namn.