FRANKRIKE - Maison Nationale de Charenton
FRANKRIKE - Maison Nationale de Charenton
Odaterad silverjetong. Silver, 18,28 g, 36 mm. Kvalitet 1+/01. Randprägling med ordet "ARGENT". Osignerad.
Åtsida
Motivet utgörs av en vacker, högervänd bröstbild av Asklepios (Aeskulap), läkekonstens gud i den grekisk-romerska mytologin. Han avbildas i klassisk profil med fylligt, lockigt skägg och ett brett hårband (diadem). Bakom hans nacke och skuldra framträder hans eviga attribut: eskulapstaven, en kort stav omslingrad av en orm. Fältet är i övrigt helt slätt, vilket framhäver reliefen.
Frånsida
I centrum står texten stramt fördelad på fyra rader: "MAISON / NATIONALE / DE / CHARENTON" (Charentons nationella anstalt). Under texten finns en liten, elegant linjeornamentik. Inskriptionen inramas av en sluten, cirkulär eklövskrans.
Psykiatrins historiska vagga
Maison de Charenton, beläget i Saint-Maurice strax utanför Paris, är ett av Frankrikes mest berömda – och historiskt beryktade – sjukhus. Institutionen grundades redan 1641 och kom med tiden att specialisera sig på psykiatrisk vård. Det är för den breda allmänheten internationellt mest känt för att ha hyst den fängslade författaren Markis de Sade under hans sista levnadsår i början av 1800-talet.
Under 1800-talet och framåt förvandlades dock Charenton från ett förvaringshem till ett verkligt nav för den moderna psykiatrins framväxt. Det var här som banbrytande franska läkare, såsom Jean-Étienne Dominique Esquirol, verkade och revolutionerade vården genom att betrakta och behandla psykisk ohälsa som medicinska sjukdomstillstånd snarare än moraliska defekter.
I den franska statens tjänst
Sjukhusets namn växlade i takt med Frankrikes turbulenta statsskick; det hette Maison Royale under kungatiden, Maison Impériale under kejsardömena och, som på denna jetong, Maison Nationale under republikerna. Att jetongen delar åtsida med den tidigare beskrivna från Hospices Civils de Paris daterar den med stor sannolikhet till den Tredje republikens era (från 1870-talet och framåt).
Precis som inom andra grenar av den franska förvaltningen användes denna silverjetong som ett jeton de présence (närvaroarvode). Den delades ut till sjukhusets ledning, styrelseledamöter eller överläkare som ersättning och kvitto på deras närvaro vid viktiga kommittémöten. Läkekonstens gud på åtsidan påminner stolt om institutionens helande uppdrag, medan frånsidans tunga eklövskrans fungerar som en klassisk symbol för medborgardygd, styrka och plikttrogenhet i den franska statens tjänst.
Odaterad silverjetong. Silver, 18,28 g, 36 mm. Kvalitet 1+/01. Randprägling med ordet "ARGENT". Osignerad.
Åtsida
Motivet utgörs av en vacker, högervänd bröstbild av Asklepios (Aeskulap), läkekonstens gud i den grekisk-romerska mytologin. Han avbildas i klassisk profil med fylligt, lockigt skägg och ett brett hårband (diadem). Bakom hans nacke och skuldra framträder hans eviga attribut: eskulapstaven, en kort stav omslingrad av en orm. Fältet är i övrigt helt slätt, vilket framhäver reliefen.
Frånsida
I centrum står texten stramt fördelad på fyra rader: "MAISON / NATIONALE / DE / CHARENTON" (Charentons nationella anstalt). Under texten finns en liten, elegant linjeornamentik. Inskriptionen inramas av en sluten, cirkulär eklövskrans.
Psykiatrins historiska vagga
Maison de Charenton, beläget i Saint-Maurice strax utanför Paris, är ett av Frankrikes mest berömda – och historiskt beryktade – sjukhus. Institutionen grundades redan 1641 och kom med tiden att specialisera sig på psykiatrisk vård. Det är för den breda allmänheten internationellt mest känt för att ha hyst den fängslade författaren Markis de Sade under hans sista levnadsår i början av 1800-talet.
Under 1800-talet och framåt förvandlades dock Charenton från ett förvaringshem till ett verkligt nav för den moderna psykiatrins framväxt. Det var här som banbrytande franska läkare, såsom Jean-Étienne Dominique Esquirol, verkade och revolutionerade vården genom att betrakta och behandla psykisk ohälsa som medicinska sjukdomstillstånd snarare än moraliska defekter.
I den franska statens tjänst
Sjukhusets namn växlade i takt med Frankrikes turbulenta statsskick; det hette Maison Royale under kungatiden, Maison Impériale under kejsardömena och, som på denna jetong, Maison Nationale under republikerna. Att jetongen delar åtsida med den tidigare beskrivna från Hospices Civils de Paris daterar den med stor sannolikhet till den Tredje republikens era (från 1870-talet och framåt).
Precis som inom andra grenar av den franska förvaltningen användes denna silverjetong som ett jeton de présence (närvaroarvode). Den delades ut till sjukhusets ledning, styrelseledamöter eller överläkare som ersättning och kvitto på deras närvaro vid viktiga kommittémöten. Läkekonstens gud på åtsidan påminner stolt om institutionens helande uppdrag, medan frånsidans tunga eklövskrans fungerar som en klassisk symbol för medborgardygd, styrka och plikttrogenhet i den franska statens tjänst.