Jakob II (1633–1701) av Jean Dassier för serien 'Kings and Queens of England' utan årtal (1731) - Den fallne monarken: Jakob II och kronornas förlorade glans - En barndom i skuggan av inbördeskriget

Jakob II (1633–1701) av Jean Dassier för serien 'Kings and Queens of England' utan årtal (1731)

Historisk medalj i brons. Fin lyster. Brons, 41 mm, 38.35 g, kvalitet 01

Åtsida
Konungens högervända bröstbild med tidstypisk, rikligt lockig peruk som faller ner över axlarna. Han bär en klassisk drapering och lagerkrans, ett motivval som knyter an till romerska kejsarideal. Under bilden återfinns gravörens initialer "I.D.F" (Fecit=Han gjorde den). Omskriften lyder: "IACOBUS II· D· G· MAG· BR· FR· ET· HIB· REX", vilket utläses Iacobus II Dei Gratia Magnae Britanniae Franciae et Hiberniae Rex och översätts till "Jakob II, med Guds nåde, Storbritanniens, Frankrikes och Irlands konung".

Frånsida

En allegorisk kvinna, representerande Religionen, sitter i en sorgmodig pose ovanpå en monumental gravvård. Hon håller en kalk i sin högra hand och lutar huvudet mot den vänstra. Runt henne syns symboler för kunglig och andlig makt, såsom en krona, spira, påvlig tiara och ett kors. På själva gravmonumentet återfinns texten: "NAT· 13· OCT· 1633 / CORONAT· 23· APR· / 1685· MORT· 5· / SEPT· 1701·", vilket anger konungens födelsedatum, kröningsdatum och dödsdatum. I avskärningen nedtill återfinns gravörens namn: "I. DASSIER. F" (Fecit=Han gjorde den)

.

 

Den fallne monarken: Jakob II och kronornas förlorade glans - En barndom i skuggan av inbördeskriget

Jakob II, född 1633 på St. James's Palace, var en kung vars livshistoria definierades av religiösa spänningar och politisk exil. Som son till den avrättade Karl I växte han upp under det engelska inbördeskriget, en tid av extrem osäkerhet som tvingade honom på flykt till Haag i förklädnad. Dessa tidiga erfarenheter, kombinerat med hans senare tjänstgöring i både den franska och spanska armén under framstående fältherrar som Turenne och Condé, formade en man med obestridlig personlig tapperhet men också en rigid livsåskådning. När Jean Dassier år 1731 graverade denna medalj, valde han att avbilda Jakob med de klassiska kejserliga attributen på åtsidan – en bild som kontrasterar skarpt mot det tragiska eftermäle som frånsidans monument förmedlar.

Tronföljd, tro och exilens pris

Jakobs livsavgörande beslut var hans konvertering till katolicismen år 1671. I ett protestantiskt England väckte detta misstro och ledde till upprepade försök att utesluta honom från tronföljden. Trots detta efterträdde han sin bror, Karl II, år 1685. Hans korta regeringstid präglades av försök att stärka den kungliga makten och främja religionsfrihet för katoliker, vilket kulminerade i "den ärorika revolutionen" 1688. När hans egen dotter Anna och svärson Vilhelm av Oranien anslöt sig till hans motståndare, tvingades Jakob fly till Frankrike. Dassiers medalj, präglad tre decennier efter konungens död, fångar denna förlust genom figuren på frånsidan som vakar över monumentet – en representation av tron och religionen som både var Jakobs ledstjärna och orsaken till hans fall.

Jakobitismens arv och kopplingen till norr

Efter flykten levde Jakob resten av sitt liv under Ludvig XIV:s beskydd i Frankrike, där han dog år 1701. Hans anhängare, jakobiterna, fortsatte under lång tid att betrakta hans ätt som de legitima härskarna. Intressant nog finns en indirekt koppling till den svenska historien och monarkin genom ordensväsendet; Jakobs bror Karl II var den som år 1668 förlänade den svenska konungen Karl XI den prestigefyllda Strumpebandsorden. Detta diplomatiska utbyte visar på de täta banden mellan de europeiska hoven under den tid då Jakob själv verkade som Lord High Admiral.

Medaljen som historisk lins

Dassiers medalj är mer än ett porträtt; den är en reflektion över maktens förgänglighet. Genom att inkludera den påvliga tiaran och korset vid gravmonumentet understryker gravören Jakobs djupt katolska identitet som följde honom i graven. Medaljen bevarar minnet av den siste katolske monarken av huset Stuart, en man som föredrog att leva som en "anspråkslös botgörare" i exil framför att kompromissa med sin övertygelse. Idag står bronsmedaljen med sin fina lyster som ett bestående vittnesbörd om en regent som förlorade tre kungariken, men vars historia fortsätter att fascinera genom numismatiken.