ssland, Alexander III – Praktmedalj 1894 till minne av avtäckningen av Alexander II:s monument i Helsingfors - Ett monument över befrielsekejsaren
Alexander III (1881–1894), Helsingfors, Minnesmedalj 1894
Brons, 68mm, 145.68g. Hög relief, full präglingsglans, vacker sammetsglänsande patina. I etui med röd sammet. Kvalitet 01/0+. Signerad av Abraham Griliches (GRILICHES / GRILICHES JUNIOR).
Åtsida
Högerriktad, barhuvad bröstbild av kejsar Alexander II i kraftfull relief. Längs ytterkanten löper den latinska omskriften: "ALEXANDER II IMPERATOR ET MAGNUS PRINCEPS" (Alexander II, kejsare och storfurste). Snett nedanför halsavskärningen återfinns gravörens signatur: "GRILICHES".
Frånsida
Detaljerad arkitektonisk och skulptural avbildning av Alexander II:s monument på Senatstorget i Helsingfors. Kejsaren avbildas i uniform stående på en hög piedestal, omgiven av de allegoriska figurgrupperna Lagen (Lex), Ljuset (Lux), Freden (Pax) och Arbetet (Labor) samt det finska lejonet. Längs den övre kanten löper omskriften: "MAJORA IPSE SUI SOLUS POSUIT MONUMENTA" (Han ensam reste monument större än sig själv). I den nedre avskärningen finns en treradig inskription: "AUSPICIIS ALEXANDRI III / FENNIA GRATA / MDCCCXCIV" (Under Alexander III:s beskydd / Det tacksamma Finland / 1894). Till höger ovanför avskärningslinjen syns gravörsignaturen: "GRILICHES JUNIOR".
Förpackning
Medaljen förvaras i ett kvadratiskt etui klätt i mörkröd läderimitation. Lockets insida är fodrad med ljust sidentyg medan underdelen är klädd i mörkröd sammet med en passformanpassad fördjupning för medaljen.
Ett monument över befrielsekejsaren
Denna storslagna praktmedalj präglades år 1894 till minne av avtäckningen av Alexander II:s monument på Senatstorget i Helsingfors. Inom det finska storfurstendömet intog kejsar Alexander II (regerade 1855–1881) en helt unik ställning i jämförelse med sina företrädare och efterföljare. Han var den liberale reformkejsare som 1863 sammankallade den finska lantdagen efter ett mer än halvsekellångt uppehåll, vilket lade grunden för Finlands parlamentariska utveckling och statsrättsliga autonomi.
Utöver återupprättandet av lantdagen genomförde Alexander II genomgripande reformer inom rättsväsen, skola och ekonomi, samt gav det finska språket officiell status jämsides med svenskan. När han lönnmördades i Sankt Petersburg 1881 utlöste det en djup sorg i Finland och en riksomfattande insamling startades omedelbart för att resa ett bestående minnesmärke över ”befrielsekejsaren”.
Skapelseprocessen på Senatstorget
Efter en pristävling 1884 tilldelades uppdraget skulptörerna Johannes Takanen och Walter Runeberg. Då Takanen avled kort därefter fullbordades hela skulpturkomplexet av Walter Runeberg, son till nationalskalden Johan Ludvig Runeberg. I monumentets centrum står kejsaren iförd den finska gardesbataljonens uniform medan han håller sitt historiska tal vid lantdagens öppnande 1863.
Sockelns fyra figurgrupper symboliserar de samfundspelare som stärktes under hans regering. Lagen (Lex) framställs som Finlands mö klädd i björnfäll med lejonet vid sin sida, samma ikonografi som Runeberg använde vid monumentet över sin far på Esplanaden. De övriga tre grupperna representerar Ljuset (Lux, för vetenskap och konst), Freden (Pax) och Arbetet (Labor). Den högtidliga avtäckningen den 29 april 1894 – på kejsarens födelsedag – blev en enorm nationell manifestiation med tiotusentals deltagare från hela landet.
Rysk medaljkonst och gravören Griliches
Medaljens utsökta gravyr och höga relief är ett mästerverk utfört vid det kejserliga myntverket i Sankt Petersburg. Till skillnad från vad som ibland uppgetts skars stamparna inte av Carl Jahn, utan av den framstående ryska medaljören Abraham Griliches (känd som Griliches Junior, 1849–1912). Griliches tillhörde den absoluta eliten inom den sena tsartidens mynt- och medaljkonst och var känd för sina strama, realistiska kejsarporträtt samt extremt detaljrika arkitekturmotiv.
Att medaljen bär inskriptionen "Fennia grata" (Det tacksamma Finland) och anger att monumentet rests under sonen Alexander III:s beskydd uppvisar den politiska balansen vid denna tid. Även om Alexander III (regerade 1881–1894) inledde en mer stram och centralstyrd politik gentemot imperiets gränsområden, respekterade han faderns minne och godkände monumentets uppförande på det svenskspråkiga Helsingfors mest centrala plats.
Den svensk-finska kultursfären och monumentets eftermäle
För den svensk-finska historien bär medaljen ett starkt symbolvärde. Helsingfors var vid 1800-talets slut i högsta grad en svenskspråkig kulturstad, och Senatstorget utgjorde det arkitektoniska och intellektuella navet i storfurstendömet. Walter Runebergs utformning av monumentet förankrade den finska nationella identiteten i den svensk-finska rättstraditionen och kulturarvet.
Under de så kallade ofärdsåren kring sekelskiftet, när tsarmakten under Nikolaj II inledde sina förryskningsförsök, förvandlades statyn på Senatstorget till en samlingsplats för tysta demonstrationer. Att lägga blommor vid Alexander II:s fot blev ett sätt för den finländska befolkningen att protestera mot autonoma rättigheters kränkning och påminna om den lagbundenhet kejsaren en gång garanterat. Denna praktmedalj, bevarad i sitt ursprungliga schatull med skarp relief och intakt präglingsglans, står som ett numismatiskt monument över en av de viktigaste epokerna i Finlands väg mot självständighet.
Brons, 68mm, 145.68g. Hög relief, full präglingsglans, vacker sammetsglänsande patina. I etui med röd sammet. Kvalitet 01/0+. Signerad av Abraham Griliches (GRILICHES / GRILICHES JUNIOR).
Åtsida
Högerriktad, barhuvad bröstbild av kejsar Alexander II i kraftfull relief. Längs ytterkanten löper den latinska omskriften: "ALEXANDER II IMPERATOR ET MAGNUS PRINCEPS" (Alexander II, kejsare och storfurste). Snett nedanför halsavskärningen återfinns gravörens signatur: "GRILICHES".
Frånsida
Detaljerad arkitektonisk och skulptural avbildning av Alexander II:s monument på Senatstorget i Helsingfors. Kejsaren avbildas i uniform stående på en hög piedestal, omgiven av de allegoriska figurgrupperna Lagen (Lex), Ljuset (Lux), Freden (Pax) och Arbetet (Labor) samt det finska lejonet. Längs den övre kanten löper omskriften: "MAJORA IPSE SUI SOLUS POSUIT MONUMENTA" (Han ensam reste monument större än sig själv). I den nedre avskärningen finns en treradig inskription: "AUSPICIIS ALEXANDRI III / FENNIA GRATA / MDCCCXCIV" (Under Alexander III:s beskydd / Det tacksamma Finland / 1894). Till höger ovanför avskärningslinjen syns gravörsignaturen: "GRILICHES JUNIOR".
Förpackning
Medaljen förvaras i ett kvadratiskt etui klätt i mörkröd läderimitation. Lockets insida är fodrad med ljust sidentyg medan underdelen är klädd i mörkröd sammet med en passformanpassad fördjupning för medaljen.
Ett monument över befrielsekejsaren
Denna storslagna praktmedalj präglades år 1894 till minne av avtäckningen av Alexander II:s monument på Senatstorget i Helsingfors. Inom det finska storfurstendömet intog kejsar Alexander II (regerade 1855–1881) en helt unik ställning i jämförelse med sina företrädare och efterföljare. Han var den liberale reformkejsare som 1863 sammankallade den finska lantdagen efter ett mer än halvsekellångt uppehåll, vilket lade grunden för Finlands parlamentariska utveckling och statsrättsliga autonomi.
Utöver återupprättandet av lantdagen genomförde Alexander II genomgripande reformer inom rättsväsen, skola och ekonomi, samt gav det finska språket officiell status jämsides med svenskan. När han lönnmördades i Sankt Petersburg 1881 utlöste det en djup sorg i Finland och en riksomfattande insamling startades omedelbart för att resa ett bestående minnesmärke över ”befrielsekejsaren”.
Skapelseprocessen på Senatstorget
Efter en pristävling 1884 tilldelades uppdraget skulptörerna Johannes Takanen och Walter Runeberg. Då Takanen avled kort därefter fullbordades hela skulpturkomplexet av Walter Runeberg, son till nationalskalden Johan Ludvig Runeberg. I monumentets centrum står kejsaren iförd den finska gardesbataljonens uniform medan han håller sitt historiska tal vid lantdagens öppnande 1863.
Sockelns fyra figurgrupper symboliserar de samfundspelare som stärktes under hans regering. Lagen (Lex) framställs som Finlands mö klädd i björnfäll med lejonet vid sin sida, samma ikonografi som Runeberg använde vid monumentet över sin far på Esplanaden. De övriga tre grupperna representerar Ljuset (Lux, för vetenskap och konst), Freden (Pax) och Arbetet (Labor). Den högtidliga avtäckningen den 29 april 1894 – på kejsarens födelsedag – blev en enorm nationell manifestiation med tiotusentals deltagare från hela landet.
Rysk medaljkonst och gravören Griliches
Medaljens utsökta gravyr och höga relief är ett mästerverk utfört vid det kejserliga myntverket i Sankt Petersburg. Till skillnad från vad som ibland uppgetts skars stamparna inte av Carl Jahn, utan av den framstående ryska medaljören Abraham Griliches (känd som Griliches Junior, 1849–1912). Griliches tillhörde den absoluta eliten inom den sena tsartidens mynt- och medaljkonst och var känd för sina strama, realistiska kejsarporträtt samt extremt detaljrika arkitekturmotiv.
Att medaljen bär inskriptionen "Fennia grata" (Det tacksamma Finland) och anger att monumentet rests under sonen Alexander III:s beskydd uppvisar den politiska balansen vid denna tid. Även om Alexander III (regerade 1881–1894) inledde en mer stram och centralstyrd politik gentemot imperiets gränsområden, respekterade han faderns minne och godkände monumentets uppförande på det svenskspråkiga Helsingfors mest centrala plats.
Den svensk-finska kultursfären och monumentets eftermäle
För den svensk-finska historien bär medaljen ett starkt symbolvärde. Helsingfors var vid 1800-talets slut i högsta grad en svenskspråkig kulturstad, och Senatstorget utgjorde det arkitektoniska och intellektuella navet i storfurstendömet. Walter Runebergs utformning av monumentet förankrade den finska nationella identiteten i den svensk-finska rättstraditionen och kulturarvet.
Under de så kallade ofärdsåren kring sekelskiftet, när tsarmakten under Nikolaj II inledde sina förryskningsförsök, förvandlades statyn på Senatstorget till en samlingsplats för tysta demonstrationer. Att lägga blommor vid Alexander II:s fot blev ett sätt för den finländska befolkningen att protestera mot autonoma rättigheters kränkning och påminna om den lagbundenhet kejsaren en gång garanterat. Denna praktmedalj, bevarad i sitt ursprungliga schatull med skarp relief och intakt präglingsglans, står som ett numismatiskt monument över en av de viktigaste epokerna i Finlands väg mot självständighet.