Carl Milles 100-årsminne 1875-1975 av Axel Wallenberg - Sällsynt

Carl Milles 100-årsminne 1875-1975 av Axel Wallenberg - Sällsynt
Silver, 121g, 56mm, numrerad upplaga 1500 exemplar, nr 1-1500, detta exemplar "0152•1500", Sporrongstämpel "SPORR", silverstämpel "A10" (1975). Kvalitet 01/0, MKD 147

Medaljen är tillverkad i numrerade upplagor i Guld (18 karat), silver och brons. På randen Sporrongstämpel "SPORRONG" (Brons) eller "SPORR" (Silver), samt numreringen av medaljerna. De angivna upplagesiffrorna är maxupplagor som Sporrong kunde prägla. Den relativa sällsyntheten i marknaden indikerar dock att antalet präglade medaljerna sannolikt är betydligt lägre än den angivna maxupplagan.

Åtsida
Carl Milles vänstervända porträtt med kraftfulla anletsdrag samt omskriften: "CARL MILLES •1875 23/6 1975 •". Bakom huvudet, vid kanten, gravörens namn "Wallenberg".

Frånsida
Här avbildas Carl Milles skulptur "Gud på bågen", ursprungligen avsedd att stå framför FN:s stora byggnad i New York som en stor fontän. Som bekant förverkligades aldrig detta projekt. Skulpturen är istället uppställd utomhus på Millesgården som en av dess mest markanta prydnader. Vid sidorna av skulpturen ett klassiskt citat av Carl Milles "ALLTING MÅSTE FORTSÄTTA ALLTING FÖRÄNDRAS - MEN ANDEN KAN INTE DÖ - CARL MILLES". Citaten och skulpturenär uttryck för Milles strävan och tankar.Nederst mellan skulpturens ben, Axel Wallenbergs initialer som monogram AW.

Text från min bok: "Medaljer och konstnärer (Boken kan beställas från min hemsida under länken: https://delzanno.se/litteratur/medaljer-och-konstnarer-en-annorlunda-bok)

Utgiven av Millesstiftelsen och tillverkad av AB Sporrong, som också skötte försäljningen. Axel Wallenberg hade varit intendent för Millesgården sedan 1955 och det föll sig därför naturligt att han tillfrågades av Millesstiftelsen inför uppdraget att gravera en medalj över Carl Milles hundraårsminne. Då Wallenberg antogs som elev 1922 vid Konstakademin blev Carl Milles hans lärare och som sådan fick han stor betydelse för Wallenbergs utveckling. Kopplingen mellan Wallenberg och Milles fanns alltså på flera nivåer.

Vad kommer efter döden? 

Dessa ord yttrades av Carl Milles sista kvällen i livet i samspråk med Axel Wallenberg

Vid 15-tiden, bara två timmar före sin död och fortfarande vital och livlig, promenerade Carl Milles ute på Millesgården i samspråk med bildhuggaren Per Palm. Kvällen innan tillbringade Carl Milles med familjen och med den gode vännen och konstnären Axel Wallenberg. De talade naturligt nog om döden och Milles undrade vad som skulle komma härnäst. De talade om odödligheten, om livet efter döden. Carl Milles trodde att det måste finns en fortsättning på livet, en länk mellan födelse och död. Tankar av det här slaget när livet närmar sig slutet kan vara nog så naturliga, en förberedelse och en acceptans på att döden närmar sig.